Blodtrycksmätning - full guide

Högt blodtryck – hypertoni

Hur vanligt är det, vad är det och vilka är riskerna?

Blodtrycket går i två vågor, och repeteras. Det högre trycket uppstår när hjärtat slår och pumpar ut blodet i kroppen och det lägre trycket uppstår i väntan på nästa hjärtslag. Det första kallas för systoliskt tryck och det senare för diastoliskt tryck.

När man mäter blodtryck anges det som XXX/YY, där det första är det systoliska trycket och det senare det diastoliska trycket. Den första sifferuppgiften ska alltid vara högre än den senare av det logiska skälet att trycket i blodomloppet naturligtvis är högre just när hjärtat slår genom att trycka ut det i hjärtat uppsamlade blodet.

På bilden ovan är en blodtrycksmätare av Alm Hälsoprodukter. Klicka här för att köpa den

Hälsosamt blodtryck är 90-120 i systoliskt tryck och 60-80 i diastoliskt tryck. Är det aningen utanför detta intervall börjar man röra sig i gråzonen och vid över- eller understigande om 10 enheter innebär tilltagande förhöjda risker. Lågt blodtryck är något man blir varse om genom exempelvis yrsel, och vi fokuserar inte på det eftersom de som kroniskt har lågt blodtryck är väl medvetna om det då det märks, medan de som tar blodtryckssänkande medicin ska vara medvetna om riskerna med att överdosera dessa när lägre inte alltid är bättre under vissa nivåer.

Högt blodtryck, alltså överstigande 130/80, är mycket ohälsosamt i tilltagande grad ju högre blodtrycket är, men är mer lömskt än lågt blodtryck genom att det är svårt eller rent av omöjligt att känna av om man drabbats. Det finns en stor risk att det upptäcks först när man drabbats av följdsjukdomarna som tyvärr kan vara livshotande. Här är några av de:

• Förlorad syn
• Demens
• Hjärtsvikt
• Stroke
• Hjärtinfarkt
• Njurskada
• Oregelbundna hjärtslag
• Åderförfettning
• Diabetes

Cirkulationsorganens sjukdomar har under lång tid varit den främsta dödsorsaken i Sverige. Dödligheten i dessa sjukdomar i paritet med det sammanlagda antalet döda i både cancer och corona.

Vidare visade en studie från Folkhälsomyndigheten att svenskar i åldern 50-69 hade en drygt fem gånger så hög risk för dödligt utfall i corona om dessa hade högt blodtryck. Studien omfattade nära 100 000 personers sjukdomsförlopp i corona. Ungefär hälften av alla som dog var helt fria från underliggande sjukdom. Av som dog med en underliggande sjukdom hade drygt hälften högt blodtryck.

I den vuxna befolkningen i Sverige har 20-30 procent högt blodtryck. Vid en ålder överstigande 65 år har mer än varannan person högt blodtryck.

OBS! Man mäter alltid blodtrycket när man är avslappnad och i ett viloläge för att skapa bästa jämförbarhet, alltså inte när man är mitt uppe i en maxserie av tunga marklyft. Det innebär ingen mat, träning, rökning eller koffeinintag under minst en timme inför mätning samt att man sitter ner i minst fem minuter inför mätningen.

Hur vet man om man är drabbad?

Är du eller någon nära dig drabbad? Vad kan du göra?

Mer än varannan person över 65 år har högt blodtryck, och i befolkningen som helhet har 20-30 procent för högt blodtryck. Det gick vi igenom i den första delen.

Hur tar man då reda på om man har högt blodtryck, hypertoni? Eftersom det är svårt att ”känna” sitt blodtryck behöver det mätas. Det kan göras med en blodtrycksmätare.

Blodtrycksmätare består av en del som har uppvisning av resultat med eventuell instrumentpanel, och en annan del, den uppblåsbara manschetten, som man fäster runt armen eller handleden. Vissa blodtrycksmätare pumpas upp manuellt och andra har en automatisk funktion som gör det åt användaren.

När det visar sig att blodtrycket är för högt: vad gör man i det läget? Till att börja med ska man omgående kontakta sjukvården om man har över 180 i systoliskt blodtryck. Det är extremt och behöver åtgärdas omgående, och kan vara akut.

I de övriga fallen där blodtrycket inte blivit akut, men ändå en tydlig riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke, demens med mera, behöver man göra livsstilsförändringar samt följa upp regelbundet. Regelbunden uppföljning är viktigt i alla sammanhang där man vill nå en uppsatt målbild. Den uppenbara självklarheten kan liknas med att försöka gå ner i vikt utan att ha en våg – närmast otänkbart onödigt svårt.

Man kan mäta sitt blodtryck på en vårdcentral, men tyvärr brukar det vara svårt att få tid hos vården och för vissa grupper är det närmast omöjligt om man inte tjatar eller kan bevisa att man redan verkligen är sjuk. Det kan bli något av ett moment 22 om man vill veta om man är sjuk eller inte, men vården först prioriterar en med en plats i vårdkön när man har någon form av bevis för att man är sjuk. Det finns någon enstaka region som har ett proaktivt förhållningssätt, men det är undantag och inte regel. Inte nog med det tar de flesta regionerna även betalt för besöken, ofta runt 200 kr per besök.

Sammantaget är kontakten med vården svår att få och förenad med återkommande kostnader, varför det blir mycket rimligt att istället skaffa en egen mätutrustning så man med emfas kan kräva sin rätt till vård om man bevisats ha ett vårdbehov samt att det i övrigt är mer praktiskt och billigare i längden att ha sin egen utrustning för regelbunden blodtryckskontroll.

För att sänka blodtrycket kan man välja, eller kombinera, engagemang på två områden: kost och fysisk aktivitet. Därtill bör man minska ner sin exponering mot negativ stress om upplever sådan.

Inom kost bör man i korthet minska på salt, tobak, alkohol, mättat fett, transfett och försöka komma ner i vikt samt istället öka på intaget av olika grönsaker. För att gå ner i vikt kan det också vara nödvändigt att minska på konsumtionen av socker och överväga förlängt nattligt måltidsuppehåll. Vad gäller aktivitet kan man träna med vikter, promenera, gå raskt, springa, cykla, på olika vis få upp antalet steg per dag och basta.

Man behöver inte göra alla saker samtidigt. Människor har fallenhet för olika saker utifrån intresse och förutsättningar, men att inte gå åt fel håll på någon del och försöka göra mer rätt på flera andra delar är en bra utgångspunkt.

Eftersom högt blodtryck är en förhöjd risk, försteg, till sjukdomar med allvarligare utfall (hjärtinfarkt, hjärtsvikt, demens, njurskada, förlorad syn, stroke med mera) är det viktigt att göra sitt bästa. Inte bara för sig själv, utan även för de man älskar som man med hälsan i behåll kan skänka så mycket glädje!

Sjukvården kommer i ärlighetens namn inte under vår livstid att lägga i en ytterligare växel och göra det åt oss när den redan sedan många år inte ens klarar av sitt nuvarande uppdrag inom rimliga väntetider – det ligger därför på vårt ansvar att hjälpa oss själva och varandra med den kunskap, utrustning, stöd och möda som krävs. Men det är mödan värt för livet är fantastiskt när man har god hälsa!

Hur påverkar kosten blodtrycket?

Hur påverkar kosten blodtrycket, vad kan och bör man göra?

Det man stoppar i munnen har stor påverkan på kroppen. Det är en av våra viktigaste källor av näring och energi. Vi behöver andas och vissa ämnen kan tas upp via huden också. Rätt balanserat håller vi oss hälsosamma, och i annat fall utvecklar vi sjukdomar över tid eller dör av undernäring. I detta sammanhang är vårt fokus på att sänka blodtrycket till hälsosammare nivåer och/eller behålla det på rätt nivå.

Salt har en direkt effekt på blodtrycket. Det beror inte på att salt i sig är farligt på något vis, men salt binder upp vätska. Det leder till att trycket stiger i blodomloppet och ansträngning på njurarna. För högt intag sätter stress på dessa delar, vilket har många negativa konsekvenser. Genomsnittssvensken får i sig så mycket salt att det ensamt leder till nästan hälften av alla ischemiska hjärtsjukdomar som härleds till dåliga matvanor. En halvering är en bra utgångspunkt för genomsnittssvensken. Bordssalt innehåller ofta även jod, vilket är viktigt att få i sig. Sätt därför huvudfokus på att minska på den processade maten.

Det totala saltbehovet har viss individualitet, men en halv till en tesked om dagen (2,5-5 gram) är ett bra målintervall att pröva sina egna behov inom. Man behöver exempelvis uppenbart ungefär ett gram extra salt på en dag då man har tränat hårt eller bastat, i båda fallen 30-60 minuter.

Tobak, p-piller och alkohol bidrar till för högt blodtryck. Tobak finns ingen poäng alls att använda. P-piller kan ersättas med andra sätt att undvika oönskad graviditet. Alkohol kan man minska på om man vet med sig att det inte redan är på en mycket låg nivå redan.

Mättat fett och transfetter. Dessa kan behandlas tillsammans då de kommer från liknande källor. Transfetter är särskilt farligt och sådana bör man undvika helt om det går. Mättat fett är en vanlig delkomponent i många sorters livsmedel, och i andra den dominerande komponenten. Livsmedel man därför bör minska på är smör, kakor, rostad lök, feta mejeriprodukter, ägg, feta köttprodukter och kokosfett. Observera att dessa är exempel, inte en fullständig förteckning. Konkurrerande, i detta avseende bättre, alternativ att öka på är fisk, raps- och olivolja samt rapsoljebaserad majonäs och bearnaise. Observera att majonäs och kall bearnaise oftast faktiskt är rapsoljebaserade.

Inte nog med att mättat fett och transfetter bidrar till för högt blodtryck, så bidrar de bland annat också till att höja kolesterolnivåerna, vilket också är en riskfaktor för högt blodtryck. Här är en dålig kombination för hjärt- och kärlhälsa. Ett kvalificerat antagande är därför att den mortalitetsreduktion som veganer åtnjuter till stor del består av att vegankost överlag har lägre andel mättat fett och transfett jämfört med vegetarianer och huvudsaklig västerländsk kost. När man sedan jämför veganer med de ”veganer” som ibland äter fisk är skillnaden liten, och till och med till viss fördel för de som lägger fisk på tallriken ibland. Man behöver inte bli vegan således, men man kan med gott samvete höja sin andel grönsaker i sin veckomeny. Efter gammalt var kött festligt och vegankost vardag – något att överväga även i våra moderna tider av flera olika skäl.

BMI, kroppsvikten, bidrar till högt blodtryck om man blir överviktig. Den utökade kroppsvikten i sig är en källa för många hälsobesvär, varav högt blodtryck är ett av dessa. Kroppsvikten kommer närmast automatiskt att sluta stiga och kanske också börja falla om man börjar följa rekommendationerna från ovan. Här kan det vara nödvändigt att även hålla igen på vissa substitut som har lyfts upp, såsom raps- och olivoljeprodukter istället för mättade fett-källor till såser. Ska man sluta gå upp i vikt och kanske även gå ner i vikt kan man minska på tillsatt salt, fett och socker. Dessa tre innehåller inte alla kalorier i sig själva, men samtliga är dopaminutlösande på ett sätt som bidrar till att man äter mer än man annars skulle göra. Tänk på att det är farligt att vara undernärd så låt inte BMI vara under 20, vilket för en person om 180 cm är 65 kg eller 51 kg om man är 160 cm lång. Har man så lågt BMI, men ändå högt blodtryck, ska fokusera på de blodtryckssänkande åtgärderna som inte nödvändigtvis bidrar till lägre vikt. BMI understigande 18,5 är vuxengränsen för undervikt.

Sammanfattningen är därmed: mindre salt, tobak, alkohol, p-piller, mättat fett och transfett. Sund kroppsvikt, vilket även kan kräva minskat intag av oljeprodukter och socker. Ät mer grönsaker. Man behöver inte göra allt samtidigt, utan individuell avvägning är som alltid lämpligt.

Lycka till med att förbättra din hälsa, och hjälp till att sprida medvetande och bättre hälsa bland dina nära kära och medmänniskor. Livet är så mycket mer fantastiskt när man har god hälsa!

Hur påverkar träning blodtrycket?

Hur påverkar träning blodtrycket, vad kan och bör man göra?

Det första som behöver klargöras är att träning i detta sammanhang är vidare än att man flåsar i elljusspåret eller tar i med ett vrål för att lyfta så tungt man bara kan. Träning kan översättas till fysisk aktivitet i detta sammanhang för att förbättra sitt blodtryck och hälsa.

Vi börjar i den mest ansträngande delen av fysisk aktivitet och arbetar oss igenom möjligheterna till olika grader av fysisk aktivitet. Redan nu ska det klargöras att ingen enskild metod är överlägsen en annan. Däremot skiljer det sig naturligtvis åt vad gäller gränserna för ”lagom” beroende på att man behöver fler nedlagda timmar ju lägre intensitet ens val av fysiska aktivitet medför.

Högintensiv träning såsom löpning, skidåkning, träning med tunga vikter och cykling har positiva effekter på blodtrycket, och likaså hjärt-kärlhälsan. En 20-årsstudie på regelbundna löpare i medelåldern uppvisade en halverad risk för förtida död jämfört med kontrollgruppen, och det inkluderade även en minskad risk för funktionsnedsättningar.

Medelintensiv träning såsom rask promenad och bastubadande åstadkommer bra effekt. Regelbundet bastubadande, minst fyra gånger i veckan, minskar risken för högt blodtryck med 46 procent enligt en studie på finska män i medelåldern som följdes upp under en 20-årsperiod. Risken för tidig död minskade med 40 procent och specifikt risken för hjärt-kärlsjukdomar minskade med mer än 60 procent. Det kan liknas med en annan studie där man studerade effekterna av att ta en rask promenad. Redan vid 200 minuter per vecka minskade risken för förtida död med 30 procent, och vid 400 minuter per vecka var nyttoeffekten 40 procent – liknande effekten av att basta 4-7 gånger i veckan. Studien på rask promenad gick inte per definition igenom riskreduktion på högt blodtryck, men man kan anta att effekten är positiv då även risken för hjärt-kärlsjukdomar minskade ju mer raska promenader man tog (-40 procent vid 200 minuter i veckan och -50 procent vid 400 minuter i veckan).

Lågintensiv träning är att räkna antalet steg som man kan nå genom lugna promenader och en allmänt aktiv livsstil där man städar, tar hand om trädgården, leker man barn, spelar golf på lugnt vis med mera. Fantasin sätter gränserna, men i grund och botten handlar det om att man varken sitter, ligger eller är stilla. En tioårig studie som kartlade effekten av varje ytterligare tusen genomsnittliga dagliga steg kom fram till att risken för högt blodtryck minskade med cirka fem procent för varje tusen extra dagliga steg man tillryggalägger. Per tio tusen extra steg blir innebörden en minskad risk för högt blodtryck om 40 procent. I samma studie framgick även att den allmänna risken för en förtida död sjönk i motsvarande grad samt att de som från början redan hade högt blodtryck dog i ungefär dubbelt så hög utsträckning under studieperioden.

De olika sätten att aktivera kroppen kan kombineras för att man ska kunna få sitt livspussel att fungera, samt parera för årstiderna. Man kanske gillar att spela golf regelbundet för att få bra motion på sommaren, men på vintern istället föredrar att basta. Sätten att använda kroppen på är många, och alla kan finna något som man finner lite extra glädje i och som bonus får man god hälsa som belöning.

Fundera på vad du skulle kunna tänka dig att göra för att bli mer aktiv, och som du skulle kunna trivas med som en regelbunden del av din vardag! Kanske kan du också bjuda med någon nära som också kan åtnjuta de fördelar motion och träning för med sig. Tillsammans kan vi sprida kunskap och hälsa! 

Klicka här för att köpa Alm Hälsoprodukter Blodtrycksmätare

Klicka här för att köpa Alm Hälsoprodukter Bastu infraröd

Källor för produktionen:

• Folkhälsomyndigheten
• Harvard Medical School
• Världshälsoorganisationen(WHO)
• Hjärt-lungfonden
• Socialstyrelsen
• Livsmedelsverket

 Referenser till studier:

• Reduced Disability and Mortality Among Aging Runners A 21-Year Longitudinal Study
• Association Between Sauna Bathing and Fatal Cardiovascular and All-Cause Mortality Events
• Objectively Measured Daily Steps and Subsequent Long Term All-Cause Mortality: The Tasped Prospective Cohort Study